Om byggnader post corona

Bakgrund

Frågan om hur COVID-19 sprids är något som forskare över hela världen arbetar med just nu. Sannolikt kommer världen också att få se fler viruspandemier under kommande årtionden och de byggnader som konstrueras idag måste ta hänsyn till detta.

Inomhusmiljöns och ventilationens koppling till smittspridning är ett komplext område som är förknippat med många viktiga forskningsfrågor. Gemensamt för sjukdomar kopplade till virus och bakterier är att de främst sprids inomhus. Sjukdomsspridningen har därmed på olika sätt med byggnader att göra, mer specifikt med ventilation, planlösning och beteende. Smitta via luft har varit en avgörande komponent för många av de farsoter som utvecklats till pandemier såsom influensa, smittkoppor och nu COVID-19. Ofta är denna smittväg svårast att förhindra. I det framtidsperspektivet finns det därför all anledning att söka mer kunskap om hur luftburen smittspridning i inomhusmiljön kan minskas.

På senare år har det kunnat konstateras att klimatförändringen skapar allt mer extrema temperatursvängningar och att förloppen kan vara snabba. Förändringarna i inomhusklimatet ställer nya krav på befintliga system för ventilation, värme och kyla i byggnaderna. Behov av ny kunskap inbegriper både hur befintliga byggnader ska förändras och hur nya byggnader ska designas för att upprätthålla gott termiskt inomhusklimat utifrån olika framtida scenarier på förändrat utomhusklimat.

Samtidigt som klimatförändringen i sig medför att det i framtiden kommer att krävas åtgärder i bebyggelsen för att minska smittrisk och att tillhandahålla gott inomhusklimat under extrema klimatbetingelser, så måste användningen av energi och resurser minimeras för att klimatförändringen inte ska accelerera ännu mer. Alla förslag på åtgärder och ingrepp i bebyggelsen har klimatpåverkan och den måste värderas. Den problematiken kännetecknas av en komplexitet som kräver samtidig närvaro av flera discipliner. Samverkan mellan forskare och avnämare är angelägen liksom undersökningar som är såväl teoretiska som experimentella. Experimentella studier behöver göras både i kontrollerad laborativ miljö och i fält.

Projektbeskrivning

Projektet har som måleatt utveckla hållbara metoder för att konstruera och förvalta hållbara inomhusmiljöer som utmärks av gott termiskt klimat, med liten risk för virusspridning. Det genomförs med ett tvärvetenskapligt angreppssätt och i samverkan mellan forskare och avnämare. Metoden baseras på att nätverk för samarbete upprättas och aktiveras. Genom den bredd av expertis som finns vid de fyra deltagande universiteten (Chalmers, KTH, Lund universitet och Umeå universitet) kan vi täcka in olika nödvändiga perspektiv och metoder som behövs för att designa en god inomhusmiljö utifrån hållbarhet, energianvändning, hälsa och smittrisk.

Syfte och metod

Det övergripande syftet med den föreslagna forskningen är att stödja byggsektorn att utforma och upprätthålla hållbara byggnader med en hälsosam och god termisk inomhusmiljö med de följder som aktualiserats av den eskalerande klimatförändringen. Tidigare forskning har identifierat hur extrema temperaturer, med extrem kyla och värme, kan ställa helt nya krav på ventilations- och klimatsystemen. Beaktar vi också förändringarna i ekosystemen så konstateras att vi sannolikt kommer att få uppleva nya typer av luftburna sjukdomar bortom C OVID-19-pandemin. Vidare är det mer angeläget än någonsin att byggsektorn tar större ansvar att minska de globala koldioxidutsläppen

Forskningsprojektet kommer att etablera ny kunskapsutveckling genom att använda en tvärvetenskaplig metodik. Det åstadkoms genom att deltagande forskare använder sina disciplinära perspektiv och samarbetar med de avnämare som berörs och att de i sin tur delar sin kunskap och ger tillgång till lokaler för fältundersökningar. Forskningen tillgängliggör på så sätt en tvärvetenskaplig plattform för att utveckla den nya kunskap som efterfrågas. Metoden baseras på att ett brett sammansatt nätverk upprättas, aktiveras och utnyttjas för att identifiera och utvärdera metoder för att utforma hållbara byggnader med hälsosam inomhusluft och minimal risk för överföring luftburna sjukdomar. Resultaten kommer att användas till utformning av råd, rekommendationer och goda exempel på hållbara koncept.

Hör hur projektet började i ett samtal mellan Jonas Anund Vogel, föreståndare KTH Live-In Lab och EMTF (energi -och miljötekniska föreningen): Forskningsprojekt om Covid-19 och ventilation (Youtube)